Gröna brallor

Ja tatuerandet gick väl rätt så bra.
Jag är dock inte klar... Är tre blommor kvar uppe på låret... sen ska blommorna på nedre benet (de tidigare alltså) snyggas till lite... Har kanske en sittning kvar på det...
Igår låg jag i  nästan 4 timmar! Tyckte det var duktigt gjort av mig ändå!
Men sen var jag slut.
Helt.
Brent (tatueraren) sa åt mig att om jag kände snabba smärtor på olika ställen i benet skulle jag stanna på en gång på vägen hem, för jag kunde svimma. Kroppen var helt slut.
Men jag körde bara från holmsund till stora staden och sen parkerade jag på jobbet. Sambo fick hämta mig. Jag vågade inte köra för jag mådde verkligen skit. Hade nog aldrig tagit mig hem!
Idag är mitt ben 2-3 ggr så stort som det andra benet.
Bild är ingen idé att ta för man kan inte se nåt när det är så svullet.
Men det som är gjort är iaf i princip allt som är/ska vara grönt, är fixat... några blad kvar bara. Sen stora blomman på nedre benet. Det är helt sjukt vad snyggt det blir.
Ser ut som det är riktiga blommor och blad... som om det klättrar ut från benet... helt grymt! Värt vartenda öre att förbättra den. Faktiskt. Jämför man första vevan med den nya, så ser det ut som en unge har kladdat dit nåt blomliknande... medan en asduktig konstnär gjort resten.... Sån enorm skillnad!
Ont har jag, men inte alls som första gången jag tatuerade benet för två och ½ år sen. Det är spänt, ömt, blått på vissa ställen och svullet. Men hanterligt.

"läcker" färg dock som en tok. Hade glömt bort hur det är när man färglägger. Överflödsfärgen ska ju nånstans. Och det är ut från kroppen. Tänkte mig inte för när jag kom hem och drog på mig mina vita jamisbrallor.
Jag behöver inte ens titta i dem för att veta att de är gröna. Jag känner det...

Men. Nu ska trötta jag gå och sova...