"Patrik, är du också arg?"

Idag kommer jag vara ganska kortfattad.
 
Gamla pepparkakshuset fick dö den långsamma förmultningsdöden på en soptipp, eftersom jag inte äter pepparkakor och sambo kör GI för tillfället.
 
Igår råkade jag skära mig i vänster pekfinger, ganska djupt. Häfttejp och massa plåster fick hjälpa till att hålla ihop det. Idag gör det skitont.
 
Vi har en vit katt som eventuellt är hemlös, som någon har hand om. Men den har sen två veckor inte lämnat vår altan. Jag vill adoptera honom men han blir så rädd av att vara inne i huset. Idag sitter han ute på katthuset och majuar alldeles för sorgset och stirrar in genom altandörren, och lyssnar inte på mig. Jag har nu pluggat i headsetet till telefonen och spelar musik högt för att slippa höra.
 
Är det något jag inte gillar är när någon bestämt en tid den ska ringa (alltså ingen i familjen eller sånt då). I det här fallet en läkare. Och att tiden den ska ringa är en tid på morgonen då jag verkligen behöver sömnen.
Speciellt eftersom jag då imorse tyckte att det här var den längsta natt jag varit med om i mitt liv, trots sömnen, som visserligen varit drömfri, men inte ett dugg utvilande.
Och den här läkaren inte ringer.
 
Huvudvärk, nära migrän. Ont i fingret. Dålig sömn. Mjauande katter. PMS. Början till lätt värk i magen (antagligen mensvärk men olik den smärta jag brukar känna). Även den dag då jag slutar helt med citodon.
 
Ursäkta mitt fina ordval nu men: Jävla piss-skitfredagsdag!!!
 
 
Blöh.
Mamma

Vem f-n är Patrik :(