The spoon theory

Det finns en så kallad spoon theory som man kan implementera på kroniska sjukdomar. Den innebär i stort att man har ett visst antal skedar per dag, oftast tolv. Varje sak du gör under dagen kostar ett visst antal skedar. Se illustration nedan här sen. Men jag tänkte förklara lite hur jag tänker med det här först.
Jag gillar inte att man ska använda sig av en mall för hur mycket man klarar av. Jag skulle ALDRIG låta den här teorin styra min vardag och mitt liv, jag skulle aldrig gå och tänka "åh nej, nu har jag ju använt mer spoons än jag borde, shit nu ligger jag efter!" 
Som bilden nedan visar så kan man ju självfallet 'låna' skedar från nästa dag etc, men jag tänker då att det säkert finns många som väljer att leva efter den här, och då håller räkning på hur många skedar man ligger efter, hur många man lånat från andra dagar... Och att det då blir en negativ spiral av det hela.
Men. Som sagt. Jag tycker ändå det är ett bra sätt att räkna och få en att tänka efter. Och få andra som inte lider av någon kronisk värk, att förstå att även om det inte syns att man är sjuk, så kan man ta ut sig extremt ändå.

I mitt förra inlägg skrev jag om mitt nya hittepå med epilator. Jag klarade ju bara underbenen för sen sa kroppen ifrån.
Jag hade redan innan jag började överskridit mina spoons med råge.
För det första tog jag mig inte upp på morgonen. Istället för en enkel en-skeds-morgon gick det nog åt två eller tre. Köra bil till jobbet. Jobba hela dagen och ha massa att göra. Stress. Tidspressat schema då jag skulle hem, och på vägen handla och hämta paket, det var väl inga problem så. Men det tar på krafterna. Och när jag väl kom hem kom jag på att jag glömt köpa kattmat som jag var tvungen att ha. Bara att kasta i sig min kebabtallrik (eftersom jag inte skulle hinna laga mat) och sen kasta sig iväg till affären igen innan den stängde. Väl hemma igen var det packa upp varor och sen göra iordning saker för Partylite. Ska iväg och ha party idag i Dorotea igen. Klockan var då nio ca. Och då tog jag tag i det där epilerandet. Kroppen sa ifrån redan vid första benet, men jag kunde ju inte bara göra ena. 
Efter det var jag körd. Satt i soffan och skrev inlägget om epileringen och ögonen gick i kors. 
Ett tydligt tecken på att man använt sina spoons för dagen.

Men. Som sagt. Inget jag lever efter, men har lite i åtanke när jag gör saker. Vissa dagar är att gå upp på morgonen samt att duscha, en dagsförbrukning. We all have those days sometimes.