Livet, detta eviga pusslande.
En liten lätt uppdatering med livet just nu.
Jag fick svaren från Lycksele häromdagen, angående mina cellförändringar. De bedömdes som lindriga, alltså den "bästa gruppen" att hamna i. Ingen mer åtgärd görs nu utan jag blir kallad för en ny undersökning om 6 månader. Då gör jag om samma sak som jag gjorde nu senast alltså. Kolla, knipsa, vänta.
Så det var väl bra, behöver inte fundera mer på det just nu.
Vilket då naturligt leder till att ta tag i nästa problem. Boende.
Jag måste hitta ett hem. För det behövs ett jobb. Och sista tiden har jag varit på en hel del intervjuer men inget som lett till något fast än. Jag väntar svar på två stycken nu. Fasta tjänster som administratör/receptionist. Jag hoppas verkligen jag får någon av dem, för på måndag ska jag till banken för ett möte och se över mina möjligheter att kunna ta lån och köpa lägenhet.
Jag var på visning på två stycken igår, och kom fram till att jag vill ha ena. Det är på ett av stans mest eftertraktade områden, så man får se det som en investering, även om det är en dyr sådan. Man vet ju att man kommer gå med vinst om man säljer.
Men då är det ju just det, jobb. Jobb, jobb, jobb. Och spara.
Fast det är ju just det, när man väl kommit till sans och ro med tanken att man ska börja kolla seriöst och liksom bestämt sig, då känns det som en evighet om jag inte tar mig iväg snart. Tålamod i såna lägen är ju inte min starka sida direkt.
Men det blir nog bra, till slut så.
Lägenheten jag förhoppningsvis kommer ha möjlighet att buda på till veckan är en 2:a på övre plan med egen ingång, 66 kvm. Lagom storlek för en person egentligen.
Så nu håller vi tummarna allihop att alla små bitar i detta jävla pussel kallat livet läggs på plats på måndag.
Hoj!