Språklektion
Jag kom ut på rasten i veckan och satte mig vid Anton och Christer. Då säger Anton:
- Pumbla!
- Pumbla? Säger Christer. Matilda vet du var Pumbla är?
- Kanske en form av Humla, en tjej-humla kanske.
- Hhahahaha, skrattar Anton. Pumbla är en kula. En sån du hänger i granen.
- Pumbla? Du är ju knäpp, det heter julgranskula! kontrar jag.
Och sen var diskussionen igång. Tydligen är detta ett ord från Luleå. Några på jobbet höll med honom, det heter så och inte julgranskula. Idag bestämde jag mig för att googla det. Och hittade en hemsida, men där heter det PUMLA, utan B:et.
Pumlans vänner
I och med detta drog en ny diskussion igång i bilen hem idag. Vi pratade om min allergi och allt gräs som slår ut nu. Då säger Sebbe:
- Ja och nu när all dessa almycke slått ut också.
Jag fattade ingenting men såg att han tittade på Rallarrosorna efter vägkanten. Jag kunde då inte komma på vad de hette så vi började ringa folk och fråga vad de hette egentligen förutom almycke, eller även grismaten som han kallade dem.
När jag sökte efter en bild på en "pumla" fick jag upp bilden ovan, och en hemsida som tog upp några dialektala ord 2009. Vi har läst igenom alla och skrattat massa. Däribland fanns även Almycke, Rallarros, imjölken, brudpiskan. Det är samma blomma alltså.
Jag blev ju lite förvånad först när han sa almycke om rallarrosen, och när jag helt plöstligt kom ihåg varför den kallades rallarros, och att den alltid växer på banvallen som tågen åker på. Häruppe finns ju inga tåg... Men den växer vilt ändå.
Vill ni ha lite kul, och få skratta lite, och bli varse om helt nya betydelser för era dialektala ord, gå in på denna underbara sida och njut!
Månadens dialektord 2009
Många av orden där används här i norrland. Och det är en djungel för en annan. Tex andörja... när sebbe sa det lät det såhär:
Hä dä bordi annörja.
Säg det fort så blir det rätt.
Det betyder på svenska: Flytta dig ur/från skidspåret.
...... jag vet. Helt obegripligt.
Hä dä bordi annörja.
Flytta dig ur/från skidspåret.
Privét är ett gammalt dass. Je ha vöre på privete. (Jag har vart på dass)
Till min stora lycka fanns även ordet STÖNIG med. Många häruppe vet inte vad det är och jag har svårt att förklara det. Men när Sebbe fick se förklaringen på sidan där säger han att det måste ju vara samma sak som att vara:
- Bäg. En bägstut.
På värmländska översatt till en stönig jävel.
Vet inte om jag gått igenom potatis-diskussionen här än. Här uppe heter det ju pären.
Svärfar förra helgen:
- Ske vi hä på pären?
Uttalas inte som ordet ske/hända, utan med ett hårt K. Och de säger det fort så det blir häpåpären i ett ord.
Detta betyder kort och gott "Ska vi sätta på potatisen?"
Ett annat ord de använder häruppe vilt och fritt hela tiden är gammhärk. Vilket enligt sidan i princip betyder en alldeles extraordinärt ful sak. Och ordet GAMM betyder gammal, kass, sliten.
En till diskussion som kom upp på jobbet var om just pannkakor och plättar. De i lule är ju int klok.
För dem är benämningen plättar både de små runda, de stora tunna. Och pannkaka är centimetertjocka.
För mig och resten av världen typ är plättar de små runda, pannkaka de tunna större, och tjockpannkaka eller ugnspannkaka de stora centimetertjocka.
När de där diskussionerna drar igång är det nästan värre än när man ska försöka räkna ut om det heter Kexchoklad eller chexchoklad.