Bajs-spray!

So let's talk about some poop again.
 
Kommer ni ihåg denna dära bajs-sprejen? En spray som man sprayar ner i toastolen INNAN man skiter och det luktar bara gott?
Jag köpte ju två såna flaskor och satan i gatan vad de är bra. Man kan ha rena diarré-köret och lukta satan i helvetti, men splosch splosch i toan o det doftar godaste gott.
Efter min vecka i Stockholm gick min kropp bananas och jag hade så förbannat ont hela veckan. Och när min mage krampar och gör ont så trycks tarmarna ihop mer, antar jag iaf, och magen är inte bra alls. Allt jag äter går rakt igenom kroppen typ.
Så då kom det sig att jag satt på jobbet runt lunchtid en dag förra veckan. Känner krampen i magen. Kallsvettas. Känner paniken komma krypandes. Inser att det inte är nåt skoj som vill komma ut ur den där magen. Så jag grabbar tag i min bajs-spray ur handväskan, orka ta hela väskan liksom, ner med sprayen i byxfickan, halvkutade iväg till toaletten. Hinner bara in och låsa dörren när jag känner att det börjar bli blött på mitt lår. Jag fattar på en gång att det är sprayen som läckt. Slänger ner näven i fickan och får upp sprayen. Det var inte så att hela "locket" lossnat, utan den hade liksom skruvat upp sig lite. Så EN ENDA DROPPE hamnade i min byxficka.
No big deal? Nä kanske inte. Om det inte vore för att det STANK. Då menar jag verkligen STANK. Självklart luktar ju sprayen skitgott. Men nu kan jag förstå hur det kan räcka med 4 sprut i toan för att dölja även den mest vidrigaste stank som kan komma ur en kropp.
För den där enda droppen, den höll fan på att ta död på mig resten av dagen. 6 timmar jobb till. Jag la t o m en filt över benen medan jag jobbade för att försöka hålla stanken borta.
Och på vägen hem i bilen fick jag stanna halvvägs vid affären bara för jag klarade inte av att sitta i bilen med stanken.
Jag hade LÄTT kunnat ta kål på en Bisonoxe med den där droppen. Jises i helvetti.
 
Men. Det roliga då.
Det var ju hos Mona som jag fick höra om den här sprayen. Jag har läst hennes blogg i flera, flera år, och ibland skrattat så jag kissat ner mig, för hon är så satans rolig. Det finns en del inlägg tex om när hennes dotters hamstrar dött (inte alls roligt) och de fått stå i Finhooden och sjunga "Pärleporten" för full hals vid begravningen i trädgården... hahaha.... ni måste nästan läsa det själva.
Men iaf. Mona tipsade då om sprayen. Jag beställer den. Använder den. Tycker den är skitbra. Hon likaså. Hon lägger upp ett inlägg samma dag som min spray-incident, att hon promotar och lovordar den här sprayen dagligen, säljer hundratals i veckan, och har själv inte med sig någon i handväskan när hon väl behövt en.
Så jag kommenterar det inlägget, sent på kvällen, fortfarande med "doften" i näsan och migränen hägrandes. Sen tar det en dag eller två och jag läser hennes blogg igen.
Ser ett inlägg som heter "Älska klantrövar". En av hennes läsare har kommenterat om bajssprayen. Läser igenom det och inser att det är ju för fan JAG! Åååh vad jag skrattade.
 
Kontentan av det hela?
KÖP SPRAYEN! -----det gör du HÄR!
Bästa gå-bort-presenten, tuliainen eller bara till sig själv/familjen.

Sista vevan i Stockholm

Förra veckan var jag ju som bekant i Stockholm. Antagligen sista gången med jobbet. Det var lite upplärning, möten etc. Rapporterade in mina timmar för den veckan och utan restiden hem på fredagen så gjorde jag 8,5h övertid under 4 dagar. Inte konstigt man är trött. Dessutom var det en rätt extrem smärtvecka. Det enda min kropp ville ta emot i matväg var sallad typ. Lyckades peta i mig en tonfiskburgare (åt tonfisken och salladen) en dag, och faktiskt en hamburgare på hotellet på torsdag kväll. Däremot trodde jag att min kropp skulle explodera, kunde knappt stå upp. Lyckades ta mig till baren och frågade om man fick beställa mat och ta med på rummet, och blev glatt överraskad när de sa ja, utan problem.
Så jag satte mig på en barstol i tio minuter och sen kom en bricka med mat.
 
 
Så jävla värt! Speciellt för en annan som dessutom är sjukt folkskygg. Sätta mig i en restaurang själv sådär och käka är inte min grej. Jag får panik och stressäter, om jag ens får i mig det, och det blir bara skit av det. Så det var så skönt att bara kunna sitta på rummet och äta i lugn och ro i 2h och kolla på Familjen Annorlunda! Kul att Wallqvistarna var med en sväng!
Den kvällen satte jag mig sedan för att skissa och rita ett litet tackkort till min och min väns närmsta chef. Han har fått nytt jobb och slutar här så småningom.
Först skissades det.

Sedan bestämdes det mönster.
 
Och sedan ritades det en timme eller två. Vi bestämde oss för att vi är ordningssamma så vi har rätt avstängning enligt alla lagar och regler. Arbetsskadad? Inte det minsta.
 
 
 
Bara en liten kul grej sådär.

Förutom att jobba skiten ur mig och måla och äta sallad så försökte jag få bukt med mitt hår.

 
 
Det gick inte. Inte ens efter att jag duschat det. Det var lite plattare men inte tillräckligt för att jag inte skulle se helt psyko ut, så det var bara att ha det i en knut igen på huvudet. Här på bilden hade jag haft håret i en boll på huvudet ca 6h. Sen såg det ut såhär. Svintohår deluxe. Funderar på om man ska permanenta det.
 
När jag väl kom hem var jag supertrött. Alltså sinnessjukt trött. Låg uppe i soffan och kollade på Ack Värmland och tvärdäckade sen. Hasade mig ner till sängen efter nån timme och bara fortsatte sova. Och sova och sova och sova. Så på söndagen kände jag mig nästan lite bättre. Det var t o m så att påsarna under ögonen minskat betydligt.

Men sen igår kväll kom ett sånt där extremt smärtanfall som höll mig vaken nästan hela natten. Det blandat med en Sprinter som gått bärsärkargång härhemma och gnällt, skrikit, mjauat, klöst, snurrat runt. Fått kanske 3h sömn. Är inte svajnpigg om man säger så. Så såhär ser jag ut idag istället.
 

Påsar och kolsvart.
Katterna då? Jo sprinter har ju inte sovit så mycket så han är JÄTTETRÖTT. No shit. Han har ändå krävt massa uppmärksamhet idag medan jag försökt jobba.
 
 
Han har legat i sängen med mig hela dagen, och snarkat och snarkat och snarkat. Helskotta vad den där katten kan låta. Det är sjukt.
T o m Lillkissen sover hos mig nu, ligger mellan mina knän, precis bakom datorn.
Tänk den som hade tid att sova. Men, 11 dagar till. Sen så.
 
Vi har även börjat med ett nytt steg mot ett nytt liv. Jag bör ju inte äta Fläskkött/Gluten/Laktos/Mjölk, och min kära sambo borde hålla sig från gluten. Och han fick tips om att mjölk även kan försämra Roscacea (vet inte hur det stavas). Så vi tänkte att nu kör vi. Så igår gjorde jag en ugnspannkaka som var gluten/laktos/mjölkfri.
 

Den var riktigt god faktiskt, jag var tveksam till en början men blev glatt överraskad.
Glad i hågen satt jag i soffan och tänkte att det blir bra, massa matlådor (sambo var i fjällen och körde skoter). Men så kom smärtanfallet, och det sista jag tänkte på innan jag skulle gå och lägga mig var att göra matlådor.
Gissa vem som glömde bort det och såg det här imorse, alldeles snustorrt?
 

Jaja, den var ju god iaf. Nu vet jag att jag kan göra om det.
Vi har även beställt en sån där Icas Matkasse Laktosfri för vecka 13. Prova på. För som det är nu har vi inte vart hemma och lagat mat på evigheter, nån enstaka gång här och var. Så vi tänkte att vi provar och ser hur det är. Förhoppningsvis hjälper det oss att få bättre koll på vad vi äter och även ekonomin. Som det är nu spenderar man ju sjukt mycket pengar på småhandlingar varenda dag.
 
Nä, nu är min paus slut. Dags att fortsätta jobba. Hejja hejja!